Lätt som en...

Inne på dag fyra utav den här förkylningen. Middagarna lagas med gemensamma krafter när maken kommit hem från jobbet, men lunchen är ren och skär tröstmat. R klagar inte precis på plättar med blåbärssylt och satte i sig dubbelt så många som jag.

Jag är väldigt förtjust i mitt gulliga plättjärn, även om det inte är lika "lättarbetat" som ett med runda plättar. Dessutom är jag ganska bortskämd med teflonpannorna vi annars har hemma. Kanske borde kompletta plättjärnet och Kockumsgrytan med en rejäl stekpanna i gjutjärn också?